Ska man läsa den där Stieg Larsson?

 Bloggen har bytt domän. Dett inlägg återfinns på följande adress:

http://www.inbunden.se/2008/02/07/ska-man-lasa-den-dar-stieg-larsson/ 

Nu har jag nästan kommit till det stadie där jag undrar om jag inte ska ta att läsa något med den där Stieg Larsson. Det är ju ren galenskap som kretsar kring de där böckerna. Det måste vara flera miljoner som läst de. Och kan så många människor ha simultant fel?
Låt oss se.
Idol-finalen lär ju haft hysteriskt många tittare.
Da Vinci-koden är ensam orsak till regnskogarnas försvinnande.
Arn verkar dra in sina miljoner.

Okej, jag erkänner, jag såg inte Idol, jag läste inte da Vinci-koden och jag tänker inte se Arn.
Trots det drar jag slutsatsen att många människor kan ha fel. Men jag tänker nog skaffa mig kött på benen och någon gång läsa Stieg.

av Christoffer Davidsson

Mer än hjärna

Inbunden har bytt domän till inbunden.se. Detta inlägga åter finns på:

http://www.inbunden.se/2008/01/26/mer-an-hjarna/

Anders Paulruds sista bok Fjärilen i min hjärna är slutsåld i internetbokhandeln. Det är både storslaget och storsäljande när en författares sista verk utkommer kort efter hans död. I Paulruds fall handlar boken dessutom om döende – fast de tidigare böcker av honom jag har läst (Ett ögonblicks verkSom vi älskade varandra – båda utspelar sig i eller kring Karlskrona, och jag läste dem just därför efter att jag flyttade dit för att plugga. Det är väl bara Paulrud som har beskrivit snålblåsten och regnet i den avlägsna sydostsvenska staden så väl.) är så utförliga i sina livsberättelser att även de minsann behandlar döendet, till slut. För i hans historier verkar det vara just ett döende – ett pågående, och sällan knall och fall. Hans berättarstil är den sävliga, där frågorna liksom hos Slas ofta saknar ett frågetecken (”Vad då?” blir till det trötta ”Vad då.”), där meningarna är enkla och alltihop finns mellan orden, och där man som läsare därför lätt dras in. Därför vet jag inte hur väl rustad jag är för att läsa Paulruds sista bok – just döende är kanske inget favoritämne bland gossar i min ålder. Men jag vill nog ändå skaffa den; ställa den i bokhyllan. Det är ju storslaget med sista verk.

av Gustav Björeman